Life is what happens to you while you're busy making other plans./Lennon

om Lojsan, som fick diagnosen ALL - Leukemi i aug 2008; när hon var 16 år, och om hur vardagen i vår familj



fredag 30 januari 2009

Äntligen hemma

Efter nästintill tre dygn (inte så lång tid egentligen) når oss det behagliga meddelandet, koncentrationen är under 0,2! Det är kriteriet för att få åka hem. Utskrivninsproceduren tar trots allt sin rundliga tid eftersom man bl a vill ha blodstatus för fastställande av medicinering (hemma) och nästa provtagningstilfälle. Vi behövde i alla fall inte vänta länge på sjukresetransporten. Tack för att jag slapp köra hem, i natt var det väckning var 90:e minut för att gå på toa (och flera liter blev det).

Följande diagram är en uppdatering av det som publicerades som en uppdatering igår kväll.

Väl hemma blev det en sen och primitiv lunch följd av en tupplur för den ena av oss medan den andre fick ta en långpromenad. Ikväll har Lojsan givit sig ut bland sina "lekkamrater" och tänker inte lägga sig tidigt.
Gäsp...
/transportledare och serviceman

1 kommentar:

Emma sa...

Vill bara säga att jag hittat hit och har läst igenom hela bloggen. Vilken kämpe du är, Lojsan!

Såg att din emailadress låg i ett inlägg, och jag chansade på att det även var din msn och addade. Hoppas det var okej!

Jag är en ganska öppen människa (17 år) som också gått igenom svåra saker i livet. Jag är väldigt omtänksam och ställer ALLTID upp för mina vänner. Jag sägs vara en extra psykolog ;)

Ha det så bra du kan! Hoppas vi hörs! Kram