Life is what happens to you while you're busy making other plans./Lennon

om Lojsan, som fick diagnosen ALL - Leukemi i aug 2008; när hon var 16 år, och om hur vardagen i vår familj



måndag 15 september 2008

måndag igen

Efter en intensiv helg så är det rätt skönt med måndag.

På lördan så åkte Lojsan och jag till Hufvudstaden för att besöka en perukmakare. Lojsan fick prova en massa peruker och vi konstaterade att hon varken skulle vara blond eller korthårig! Det slutade med en bandperuk, ungefär samma längd som den första, som är lätt och skön att bara dra på sig till vardags. Sen investerade vi även i en längre, lite modernare som hon passade mycket bra i. Vi blev väldigt bra bemötta (Vissa människor har verkligen valt rätt jobb...) och är jättenöjda med vår resa. Foton kommer.

På söndan så hade Bror konsert med orkestern. Först kl 12:30 och sen kl 16. Däremellan så kom fam R på besök (med Günter!). Äntligen! Vi skulle ha semestrat hos dem den veckan som blev utredningsvecka så det va kul att få träffas lite i varje fall. Nu planerar vi nyår.

Idag är barnen i skolan, Faren i Sthlm och jag försöker komma i kontakt med myndigheter och så om en drös med formaliteter som måste skötas/tjatas om/undersökas: AF, FK, AEA, TH, UAS... Mtt lv bstr av förk.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det var kul att träffas!

Kram från Günther med familj

Anonym sa...

Kors i allsindar så många bokstäver!SPELAR ROLL OM DET BLIR BRA I SLUTÄNDEN.jAG och datorn kommer inte så bra överens som synes.Mostran sa att Lojsan var såååå söt i sin basker.Här är det grått och trist och jag som inte har badat färdigt för i sommar.Men man vet inte det kan bli vackert i Oktober då minsann...... Kram momofa.

Howdy Sailor sa...

Jag hade en väninna som tappade håret och såg det som en möjlighet att testa nya frisyrer. Allt hon gör är en möjlighet. Ena dan var hon platinablond Marilyn, andra dan strikt brunett, tredje dan grönhårig punkare. Idag har hon kvar perukerna men tycker att de kliar eftersom hon fått tillbaka håret. Min pappa som just nu genomgår cellgift- och strålbehandlingar har valt att inte ha en peruk. Det är ju lättare för män, men han blev ledsen när min dotter inte kände igen honom. Då fick han sig en tankeställare.

mammanonna sa...

Lojsan tyckte det va´ jättekul att få prova olika frisyrer och färger - det är ju inte alla som får den chansen. (Hon provade bla en som va ungefär min färg och form - den åkte av snabbt! Stackars barn!) Just nu byter hon hej vilt mellan sina 3 olika. "Så att de i skolan vänjer sig." Snacka om rätt perspektiv!

Howdy Sailor sa...

Lojsan verkar helt klart ha rätt inställning; hon har insett att omgivningen inte tycker att det är konstigt att någon har en sjukdom. Själv förstod jag aldrig det som barn. När jag spändes in i ställningar som skulle hålla huvudet uppe försökte jag gömma mig under stora halsdukar och bylsiga kläder. Då BLEV jag ett ufo eftersom jag valde det. Tänk om man kunde vrida tillbaka klockan ...