Life is what happens to you while you're busy making other plans./Lennon

om Lojsan, som fick diagnosen ALL - Leukemi i aug 2008; när hon var 16 år, och om hur vardagen i vår familj



fredag 8 maj 2009

Sovbart

Det verkar ha funkat med den ändring av medicineringen (att ta Dexan bara på morgon och lunch) som gjorts. Natten har varit lugn och Lojsan säger att hon sovit bra. Skönt att det går att anpassa sig till individens behov ibland!

Nu på morgonen har vi försökt få till frisyren. Lojsan har ju alltid haft långt hår och det kräver inte riktigt samma insatser som en kort frisyr gör, så det här är ovant. Men det är bara att träna och träna. Att stå framför spegeln och kråma sig är ju inte direkt Lojsans grej, så vi får väl se hur det blir... (Ja, hon är en ovanlig tjej, på ett mycket positivt sätt. Jag är bara glad att hon inte fallit i den vanliga tonårstjejfällan där utseendet är det viktigaste av allt här i livet. Jag ser ju en och annan i skolan - de flesta faktiskt- och det är ju total hysteri om en hårslinga ligger fel. Om det, Lojsans inställning, är moget eller omoget vet jag inte riktigt, jag tycker bara att det är sunt.)

3 kommentarer:

Åsa sa...

Hej!
Har precis uppdaterat mig om ert liv. Upptäckte att jag inte läst sen i mitten av april!!!
Jag vet inte var tiden tar vägen. Bra att ni hade det trevligt i Spanien, det är er väl unt.
Eftersom jag är så usel på att höra av mig och hålla kontakten så vill jag härmed bara uppmana dej att skika till om det är något jag kan hjälpa till med.
Många kramar till hela familjen,
Åsa

Lotta sa...

Ja Lojsans inställning är sund. Och kanske beror den på allt hon varit med om. Jag ser på min dotter, född 1991. Innan David blev sjuk och även första året han var sjuk var hon väldigt utseende- och klädfixerad. Hon kunde nästan inte kasta sopor utan mascara. Sedan försvann det helt. Det ledde dock även till att hon fick svårt att umgås med sina tjejkompisar som lever kvar i spegelvärlden. Hon upplever dem som ytliga och begränsade.
Påfrestningarna våra barn utsetts för leder till att de blir stora människor. Men det är inte värt priset.
Hoppas ni får en bra helg.
Kramar

Lotta sa...

Pinsam felstavning såg jag. Jag menar att barnen utsätts för påfrestningar, inte att de utsetts att genomgå dem. Sådant tror jag inte på. Jag berättade en gång för David om Job och då sade han: Har Gud gett mig cancer för att testa mig kan jag säga att han tagit jäkligt fel på person.

Kram igen