Life is what happens to you while you're busy making other plans./Lennon

om Lojsan, som fick diagnosen ALL - Leukemi i aug 2008; när hon var 16 år, och om hur vardagen i vår familj



torsdag 7 maj 2009

Lugn dag - eller?

...trodde jag. Hupp kom vi på i går kväll att vi inte fått någon instruktion om Dexacortalet. Ringer och får instruktioner. Det visar sig då att tabletterna inte räcker. Ringer apotekets kundtjänst (mycket bra funktion) och kollar var de finns närmast. 12 mil bort! Orkar inte! Jag åkte 14 mil ToR i går för att hämta hunden - jag vill inte köra bil halva dagen igen! Blääää! Ska försöka lösa det på något annat sätt - så blev det med den lugna dagen.

Lojsan vill för övrigt inte ens ta Dexan. Hon kan inte sova på nätterna och hon har två nationella prov den kommande veckan så hon vill vara pigg. Som tur är så har Dr F lovat att hon kan ta alla tabletterna morgon och lunch och skippa kvällen. Hoppas hon sover bättre då - om jag nu kan få tag på några...

Uppdatering
Det har löst sig, många bäckar små. Lojsan har tagit några på morgonen, och då har vi så hon klarar sig idag, och apoteket här hemma kan få fram en dos tills de öppnar i morgon bitti och sen kan vi hämta resten efter lunch. Puh! Många telefonsamtal blev det! Och bara om Dexan. Nu har jag resten kvar... X antal samtal om sökta jobb, A-kassa, AF... Skulle behöva en personlig assistent.

6 kommentarer:

A&T sa...

Skönt att det löste sig. Ni verkar ha fullt upp utan att behöva flänga runt för att hämta extra medicin!
En personlig assistent skulle inte vara dumt ;) Eller en sån där boendestödjare som är med och hjälper till med allt!

Kramar

Howdy Sailor sa...

Hej och välkommen tillbaka. Cancer är skit; pappas verkar ha spridit sig till levern. Jag önskar han kunde ta det lika systematiskt/avslappnat (?) som ni men han är bara ledsen. Det lustiga är att han inte började få ont innan läkarna talade med honom, vilket verkligen visar hur viktig den personliga inställningen är. Ibland vill jag tillhöra er familj istället.

Anonym sa...

Hej och välkomna hem! Det verkar som ni hade det bra! Bra!

Kram Gudmor E

mammanonna sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
mammanonna sa...

A&T:
En samordnare, så man bara behövde prata med en enda person om allt som behövde ordnas och hållas reda på! Det vooore välan underbart (sjunges)
Howdy:
Tråkigt med din pappa, hade hoppats på att det var bättre. Kan det inte vara så att han fick beskedet i precis i "rättan tid" (ursäkta uttrycket)och att det skulle ha börjat göra ont ändå? Men visst är inställningen viktig. Jag förstår att det utifrån kan se kontrollerat ut här hos oss, vi har lärt oss att sopa kaoset under mattan.Man är ju så jobbig om man visar vad man känner... Och den som är mest kontrollerad är ju Lojsan - den ungen är otrolig! Och du kan få rymma hit om du behöver(fast det tror jag inte att du vill egentligen!). Skulle väl vara för hunden då!
Fru R:
Hejsan! Tack för SMSet! Jag ska ta mig i kragen och höra av mig nå´n dag. Måste bara sova en evighet först! Uppvilandet i Spanien stannade där, skulle behöva åka tillbaka och hämta det...Tack för att ni finns och inte ger upp om oss även när vi är svårumgådda.

momofa sa...

Hej ! Jag blir andfådd bara av att läsa om era åtaganden,det blir jag ändå,förresten.Får inte tag på Lena ,hon har säkert nog av situationen utan kommentarer från svärmor.skönt att Lojsan har fattat beslut om sommaren,bra!!Stora kramar från oss.